Välkommen

Här kan du läsa om våra härliga Ragdoll. Vi fick hem vår första Ragdoll 16 februari 2007 och sedan dess har det kommit fler .  Här kommer vi lägga upp bilder och berättelser på vad som händer här hemma med katterna. Sen är jag på utställningar och då lägger vi upp utställningsresultat här. Har jag kameran med eller någon annan så kan det bli lite bilder från utställningen också.

Vi fick stamnamnet Bello Doll's i mars 2010. Här kommer vi att dela med oss av våra älskade katter. Vi har ett gäng med härliga kastrerade hankatter och en söt avelshona. Vi har haft henne som foderkatt och hon har fått en kull här hos oss. Nu är hon vår. Jag kan inte tacka hennes uppfödare nog, för denna härliga tjej. Så du ser även bilder här på hennes första kull.

Jag bakom Bello Doll's heter Berit Karlsson alias "Bellan". Jag är nog född kattgalen. Redan som riktigt liten bar jag hem alla katter jag "hittade" ute. Dom gick ju ute alldeles ensamma, då kan det ju inte vara någon som äger dom. Tyckte jag. När jag var 7 år flyttade vi till villa. Då fick jag min första katt Frippe, en svart panter (huskatt), den dagen glömmer jag aldrig. Tyvärr fick vi inte behålla Frippe så länge. Han försvann innan han var året. Så kan det ju bli när man har utekatt. Sen kom hittekatten Murre som virrat runt i centrum bland alla lastbilar. Mamma tyckte inte det var en bra miljö för en liten kattunge, så han fick komma till oss. Vi satt upp lappar, men ingen hörde av sig. Murre blev 17 år och var oss evigt tacksam att vi tagit hand om honom.

När jag var ca 12-14 år, åkte mamma och jag med en granne till veterinären. Hon skulle dit med sin hund. Då såg jag katten med stort K en brun colourpoint perser. En sån ska jag ha när jag blir stor. Tänkte jag.

Många år senare, jag hade flyttat hemifrån, gift mig, fått barn, Murre var borta och vi hade köpt hus. Barnen var stora nog. Nu ville jag ha katt igen, Drömkatten. Men jag träffade Måns av en slump. Till julen 1990 flyttade han in, en kurrande liten 4 månaders crème färgad klassiskperser med bärnstensfärgade ögon. Jag hade ÄNTLIGEN katt igen. Han älskade mig lika mycket som jag honom, Det var kärlek vid första ögonblicket. Där jag var, där var han, mattes hjärtekatt. Jag glömmer honom aldrig. När han var 16 år gammal tog njurarna slut. Min man sa aldrig en katt till, det kommer aldrig att finnas någon som Måns. Han somnade stilla och fint in i mitt knä kvällen den 31/10-2006. Nu är han på andra sidan Rengbågsbron.

Det gick några veckor. Vi kunde inte vara utan katt. Vill du ha en ny katt? Klart vi ska ha en, det är såååå tomt. Sa Uffe. Jag slängde mig på datorn och började leta efter drömkatten. Men han fanns inte. Persern ser ju inte ut som förr. Jag har även hört talas om Ragdoll och tyckte dem var fina och verka mysiga, så nu ville jag ha en Raggis. Jag letade och väntade. Hittade tillslut uppfödaren Maria Kre's som har Ma'Rags, hon hade en söt kattunge nu. I januari 2007 var vi till Enköping och tittade på Nash, vi lade handpenning på honom och den 16 februari hämtade vi hem honom. Jag vill bara lägga ut en varning här. Ragdoll är beroende framkallande. Så nu bor det fyra härliga Ragdoll här hos oss. Alla från Ma'Rags. Förutom Nash så har vi Quiz, Vagabond och vår lilla Daisy. Tack Maria för att just jag fick äran att köpa dessa goa katter. Jag är så tacksam.

Jag jobbar som frisör, nagelspecialist och utbildare och min man Uffe är elektriker. Vi har två söner, Johan jobbar med hemsidor (han har gjort denna) och Robin jobbar i en golfbutik.

Robin har två små ragdollfröknar hos sig. Strumpan och Dolly. Dom kommer att synas här också. Gissa vilken uppfödare dom kommer ifrån? *hihi* Ma'rags så klart.

Några ord om hur Strumpan och Dolly hamnade hos Robin.

Efter att Robins första ragdoll Sigrid dog sommaren 2009 så kontaktade vi Maria ganska snabbt.  Det blev så tomt hemma i lägenheten, ingen katt i sängen på morgonen, ingen som mötte än i dörren när man kom hem och ingen att busa och gosa med. Vi fick reda på att Maria hade en liten tjej med bläs och vi bestämde oss för att åka och kolla på henne. Det var lätt att skilja lilla Strumpan från alla de andra kattungarna eftersom hon var den enda som hade en vit liten svanstipp och några veckor senare fick hon följa med hem. Men hon var inte den enda katten som fick följa med hem. Dolly hade charmat Robin och det var kärlek vid första ögonkastet. Dolly var egentligen inte till salu så Robin fick övertala Maria och snäll som hon är så slutade det med att Dolly följde med hem tillsammans med Strumpan.